Reconnect

Oj, det var länge sen senaste inlägget. Det har varit en ganska intensiv avslutning på skolåret, med examinationer och hemtentor, och efter det har jag bara slappnat av ett tag. Men jag hörde just vad som med största sannolikhet kan vara världens bästa låt. Eller ja, jag kan inte få den ur huvudet iaf. Det här är en sån där låt som gör sig bäst om man lyssnar igen hela från början till slut, iaf första gången. Den är full av överraskningar.

Infected Mushroom - Heavyweight:

Gillar speciellt styckena kring ca 01:25-03:00 och ca 05:29 fram till slutet (den är egentligen 08:41 lång, i youtubevideon är det tyst på slutet). Speciellt sista delen där är helt genialiskt. Gillar öppningen också med det kameraliknande ljudet.

Jag har suttit och experimenterat lite med att göra eld som effekt i video, så jag slängde ihop en liten 5 sek film där man ser resultatet hittills. La in lite ljud för att få lite mer händelse, och sen drog jag in loggan från det spel jag kört med kompisarna nyligt. Loggan är lite pixlig, men såhär blev det:

Nu ska jag försöka uppdatera lite oftare.

Fever Ray

Oj, bara i veckan läste jag om Fever Ray, som är i första hand Karin Dreijer. Hade ju kikat lite på The Knife, som hon är med i, bara nyligen också men wow alltså. Fever Ray var ju helt fantastiskt. På torsdag kväll satt jag och lyssnade på deras Myspace och lite youtube, och länkade detta till en kompis. Sen dagen därpå, igår alltså, sms:ar kompisen och har sett att som av en händelse spelar Fever Ray aldeles i närheten, redan dagen därpå! Så vi tvärbokade biljetter och sen idag bar det av. Hade ju inte riktigt hunnit lyssna in mig på dem, med det jag hade hört lät så bra att det inte fanns några alternativ ;D

Som förband var en kille som kallade sig "Svarte Greiner", från Norge som jag förstod det. Med en elgitarr, fiolstråke och vinyl-spelare, genom en serie gitarrpedaler till en laptop framförde han ett märkligt och mystiskt stycke som sköljde över en som en regnstorm. Det var en intressant upplevelse att se sådan musik framföras live, jag visste inte ens hur man skapade sådant.

Under pausen for teknikerna runt och riggade vad som senare visade sig vara lasrar; de satte upp ett arrangemang av speglar på stativ och scengolv, och senare kom ljuset att skjuta mellan dessa genom röken. Det var väldigt vackert.

Efter en liten väntan dimmade ljuset ner och pratet tystnade för att övergå i jublande applåder.
En sedan två dagar bekant melodi fyllde högtalarna och Fever Ray tog sig upp på scenen i skydd av mörkret. På scen fanns en brokig skara lampskärmar med fransar. I skenet av omväxlande dessa, annars lasrar, kunde man INTE se Dreijer, hon hade nämligen en imponerande utstyrsel med horn och päls; likt något indianskt. Det passade väl till musikstilen, som på ett magiskt sätt blandar både folkmusiktoner med elektro och annat. Hela bandet hade olika fantasifulla och mystiska utstyrslar, så det gick egentligen inte att se hur de såg ut. Den gigantiska pälshuvan åkte dock av senare.

Jag hade bara mobilen med mig, men jag lyckades få några bilder ändå.

De hade släpat upp figurer från musikvideo på scen

Svarte Greiner mitt i ett komplicerat stycke

Lasrarna poseras, detta var intressant att kolla på. De slog igång

strålarna och flyttade runt speglarna eftersom, tills att föll där det skulle

Fever Ray på scen, med lasrar, lampskärmar och en gigantisk pälshuva

Man ser röken i genomskärning! Det var fantastiskt vackert att se på, som en skiftande karta. Den ljusshowen till låten Triangle Walks var rent magiskt

Dreijer själv, utan mask

Har haft jättemycket jobb med skolan senaste tiden och blev klar med sista uppgiften efter att ha suttit 16 timmar i sträck i en datorsal i fredags. Så det var en välkommen omväxling att gå på konsert. Det visade sig ju dessutom vara en helt otrolig upplevelse. Fick plats längs fram och det var en ganska liten lokal, så det blev väldigt fin stämning. Fever Ray är seriöst det bästa jag hört på länge. En lite kul grej var att min huvudvärk släppte där inne också, något som jag nu efteråt såg även att någon recensent skrivit. Nu har jag dock varit uppe alldeles för länge och klockan ska ställas fram en timme dessutom, så nu är det gonatt.

Hörde just två låtar. Jag har inte lyssnat så mycket på The Knife, men de här låtarna gillades.

The Captain, med en riktigt snygg video.
Silent Shout, med en... konstig video.

För att byta ämne så är nog antiken min historiska favoritperiod, så jag hade tänkt rita något sådant till imorgon. Estetiken är väldigt tilltalande, både arkitektur och kläder. Dessutom var politiken och samhällsvärderingarna intressanta; väldigt olika mot idag. Romarna hade ju t.ex. lyckats tuta i folk att den största äran var visat fysiskt mod, något som var direkt nödvändigt för deras imperiebyggande. Inte nödvändigtvis bättre än idag alltså, oftast inte alls, men intressant ändå.

Vad jag fascineras mest över är nog detaljrikedomen och hantverksskickligheten i t.ex. byggnader och statyer, med tanke på att allt är handgjort. Jag har fortfarnade svårt att greppa den tanken.

Sen måste jag bara länka två foton jag såg. De är från 1940-talet, men det är så man knappt tror det när man ser dem.

Den ena är visar en kvinna som jobbar i en fabrik i Texas.

Den andra visar en stridsvagn, ja söder om Vaucelles som filnamnet säger.

När man ser det i färg sådär, och dessutom i så bra kvalité så blir det väldigt verkligt med en gång. Nu har jag vant mig vid att (försöka) se svartvita foton som precis vad de är - något som någon såg en gång i tiden men lyckades bevara för framtiden. Men det gör inte att jag blir mindre förskräckt, nästan, när jag ser sånt där. Speciellt den där sortens foton som känns mindre tillrättalagda, de visar så tydligt vad folk faktiskt SÅG för nästan 70 år sedan.